Skrivet av Tyko Granberger I augusti 24, 2024
Psykisk ohälsa bland unga är ett växande problem. Den stora frågan är vad som kan göras för att minska den. Den här artikeln ger en genomgång av orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar och vad föräldrar, skolor och samhällen kan göra för att stödja ungas psykiska hälsa.
Psykisk ohälsa hos barn och unga är ett växande problem som påverkar deras liv och välbefinnande, där den nya hjärnforskningen visar att störningar i hjärnans förutsägelsefunktioner kan påverka bland annat ångest och depression hos barn och unga.
Långvarig och överväldigande stress, särskilt relaterat till skolarbete och familjekonflikter, är en betydande faktor som bidrar till psykisk ohälsa bland unga, vilket understryker vikten av en stödjande skol- och hemmiljö.
Effektiva insatser och tidiga interventioner är avgörande för att minska riskerna för psykisk ohälsa, och stöd från samhället samt tillsammans med ökad medvetenhet om problematiken är nödvändiga för att skapa hållbara lösningar.
Psykisk ohälsa hos barn och unga är ett allvarligt problem som påverkar barn och ungas dagliga liv och långsiktiga välbefinnande. Eftersom ungas mentala hälsa är beroende av hjärnans förmåga att förutsäga och förbereda sig för sin miljö kan störningar i denna förmåga leda till allvarliga psykiska besvär som kan uttrycka sig som ångest och depression.
Vad hjärnforskningen visar är att utvecklingen av barns exekutiva funktioner, som känsloreglering, flexibelt tänkande och arbetsminne, är avgörande för att hantera oförutsägbarhet och stress. Genom att stärka dessa färdigheter så kan vi hjälpa barn att navigera genom utmaningar och bibehålla en god psykisk hälsa.
Den unga hjärnans förmåga att bearbeta och förbereda sig för olika miljöer och situationer är alltså avgörande för hur barnet kan förstå och hantera sin omvärld och sig själv. När den unga hjärnan har en god förmåga att förutspå vad som ska hända och förbereda kroppen på det så bidrar det till barnens psykiska välbefinnande och minskar risken för psykisk ohälsa.
Genom att främja exekutiva färdigheter som känsloreglering, flexibel tänkande och arbetsminne, så kan vi hjälpa barn att anpassa sina förutsägelser och hantera oväntade situationer med mindre stress.
Barn och unga som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADHD, ADD, Autism kan ha vissa utmaningar i hjärnans förutsägande och förberedande förmåga. Störningar som kan leda till en rad olika psykiska problem, inklusive ångest och depressiva symptom och dessa besvär kan påverka barns sociala och akademiska prestationer negativt, vilket skapar en ond cirkel av dåligt psykiskt mående och ytterligare stress.
Långvarig och överväldigande stress är en av de största bidragande faktorerna till psykisk ohälsa bland unga. Här definierar vi stress som en obalans i kroppens resurser där vi gör av med mer än vad vi tar in, något som under lång tid skadar kroppen och hjärnan. Akademiska krav och utmaningar i familjesituationen är två av de mest rapporterade källorna till stress. En ökad stress i skolan har enligt rapporter lett till minskad trivsel och minskat välbefinnande bland unga.
Skolmiljön spelar alltså en kritisk roll i att påverka ungas psykiska hälsa, både positivt och negativt genom sociala relationer och akademiska prestationer. Frågan är: kan den unges så kallade kroppsbudget vara i balans under skoldagen, eller är den i obalans vilket försätter den unge i stress?
Skolarbetet är en av de främsta källorna till stress bland skolelever. Många ungdomar upplever att de akademiska kraven leder till en betydande ökning av stressnivåerna, vilket i sin tur kan orsaka irritation, dåligt humör och sömnsvårigheter. Enligt rapporter upplever 37 procent av kvinnorna mellan 16 och 29 år sig ganska eller mycket stressade under 2022. Detta visar en betydande nivå av stress bland denna åldersgrupp.
Konflikter inom familjen bidrar till en oförutsägbar miljö som kan påverka barns psykiska hälsa på ett negativt sätt. Otrygga och instabila hemmiljöer skapar ytterligare stress och ångest hos barn, vilket kan försvåra deras förmåga att hantera andra områden av livet, såsom skolarbete och sociala relationer.
Jag upplever själv att det är viktigt att både förstå den unga hjärnan och barn- och ungdomspsykologin för att kunna hjälpa barn och unga som lider av psykisk ohälsa. En modell som jag verkligen gillar är Dr. Paul Contis modell för mental hälsa som består av fyra grundläggande pelare: självbestämmande och egenmakt, självstruktur, självets funktion och balans mellan drifter.
Dessa pelare syftar till att stärka barns och ungas motståndskraft och förbättra deras psykiska hälsa.
Att ge barn möjlighet till självbestämmande förbättrar deras känsla av kontroll och kan minska risken för psykisk ohälsa. Enkla strategier som att främja tacksamhet och ödmjukhet kan hjälpa barn att utveckla en starkare känsla av själv och egenmakt.
Förståelsen av hur barns karaktär och psykologiska försvar fungerar är avgörande för att stödja deras mentala välbefinnande. Genom att förstå och arbeta med dessa aspekter kan vi hjälpa barn att bygga en starkare självstruktur, vilket bidrar till bättre psykisk hälsa.
Barns förmåga att sätta och sträva mot mål är starkt kopplad till deras känsla av självmedvetenhet och har positiv inverkan på deras psykiska hälsa. Genom att fokusera på att bygga upp exekutiva färdigheter såsom arbetsminne och känsloreglering, kan vi stärka deras förmåga att planera och uppnå sina mål.
En hälsosam balans mellan olika drifter, såsom aggression och njutning, är också avgörande för att bevara god psykisk hälsa. Genom att hjälpa barn att hantera dessa drifter på ett balanserat sätt kan vi främja deras mentala välbefinnande.
En säker, validerande och förutsägbar miljö är avgörande för att stödja ungas mentala hälsa. Barn och unga behöver delta socialt och finna meningsfulla aktiviteter, för att lära sig och utmanan sig, vilket bygger upp resiliens och stärker deras psykiska välbefinnande.
Barn och ungas relation och anknytning till sin vårdnadshavare är avgörande och därför läggs mycket fokus på att hjälpa föräldrar att skapa kontakt och relation med sitt barn. En förälders förmåga att knyta an och validera den unges känslor och tankar lägger grunden för den unges psykisk hälsa.
Skolan och elevhälsan kan också spela en viktig roll genom att skapa en stödjande och trygg miljö för elever. Skolan bör utforma sin pedagogisk och sina rutiner så att de främjar utvecklingen av barns exekutiva funktioner och genererar en validerande miljö.
Insatser för att minska psykisk ohälsa kräver samordning mellan olika samhällsaktörer, såsom skola och hälso- och sjukvård. Tidiga interventioner kan identifiera riskfaktorer och ge stöd innan psykisk ohälsa utvecklas.
Psykologiskt stöd och terapi kan vara avgörande för unga som kämpar med psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) erbjuder specialiserad behandling, och terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) kan erbjudas via internet för att hjälpa ungdomar med olika psykiska besvär. Jag brukar fråga föräldrar hur viktigt det är mellan 1-10 att barnet blir friskt. Om det är 10 så gör man allt man kan för barnet för att hitta det bästa möjliga stödet. För det finns!
Organisationer och samhällsprogram erbjuder stöd till ungdomar och deras familjer, inklusive rådgivning och resurser för att hantera psykisk ohälsa. Maskrosbarn är en sådan organisation som jag jobbat för och som gör ett fantastiskt arbete.
Det finns också stödresurser och information tillgängliga för familjer med barn som lider av psykisk ohälsa.
%20(1).png?etag=%222791bd-66c5bf0a%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=940%2B529&extract=0%2B0%2B792%2B529 "En kvinna som scannar sin hjärna och förser forskning med statistik och utveckling")
Psykisk ohälsa bland unga har ökat dramatiskt de senaste decennierna, med en fördubbling de senaste 30 åren. Enligt UNICEF och Karolinska Institutet lider nästan 1 av 5 unga av psykiska ohälsan.
77 procent av 16–29-åringar uppger att de har gott psykiskt välbefinnande, men vanliga psykiska besvär som irritation, dåligt humör och sömnsvårigheter är också utbredda.
Fler får psykiatrisk vård idag än tidigare, med ADHD som den vanligaste diagnosen bland barn och unga.
Andelen som uppger psykiska besvär har ökat under 2000-talet både bland barn och vuxna. Den ökade medvetenheten om stressens påverkan och de stigande siffrorna av psykiska tillstånd kräver att vi fortsätter utveckla och implementera effektiva insatser för att stödja ungas psykiska hälsa.
Effektiva förebyggande strategier kan minska risken för psykisk ohälsa bland unga genom tidiga upptäckter och insatser. Här är några viktiga strategier:
En stabil och stödjande hemmiljö är avgörande för att främja barns psykiska välbefinnande.
Tidiga upptäckter av psykiska problem kan leda till snabbare insatser.
Stödprogram för familjer kan hjälpa till att skapa en tryggare miljö för barn och unga.
Genom att implementera dessa strategier kan vi arbeta mot att förebygga utvecklingen av psykiatriska tillstånd.
Tidiga insatser är avgörande för att identifiera och hantera psykisk ohälsa så tidigt som möjligt. Första linjens verksamheter är inrättade för att ge tidiga insatser till ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa. Läs gärna mer om hur vi har jobbat med tidiga insatser de senaste 25 åren. Klicka här
Resiliens är förmågan att anpassa sig och återhämta sig från motgångar, vilket är centralt för att främja psykisk hälsa bland unga. Föräldrar och skolor har en viktig roll i att skapa en trygg hemmiljö och en stödjande skolmiljö, vilket bidrar till att bygga resiliens.
Strategier för att bygga resiliens inkluderar att främja självbestämmande samt att skapa trygga och stödjande miljöer för unga.
Att minska psykisk ohälsa bland unga kräver en helhetssyn som omfattar förståelse för hjärnans förutsägande och förberedande förmåga, hantering av stresskällor, och potentiellt implementering av Dr. Paul Contis pelare för mental hälsa. Trygga och validerande miljöer, både hemma och i skolan, samt tillgång till adekvat psykologiskt och samhällsstöd är avgörande. Tidiga insatser och strategier för att bygga resiliens kan skapa förutsättningar för att minska psykisk ohälsa och bygga starka unga hjärnor.
Förutsägelsefunktioner möjliggör bearbetning och förberedelse för olika situationer, vilket gör att kroppen tar ut de resurser den behöver när den behöver det, utan att bränna ut sig själv.
Några av de vanligaste källorna till stress bland unga är akademiska krav och utmaningar i familjesituationen. Dessa faktorer bidrar ofta till en ökad psykisk påfrestning.
Dr. Paul Contis pelare för mental hälsa innebär att individer bör sträva efter självbestämmande och egenmakt, skapa en stabil självstruktur, förstå självets funktion samt upprätthålla en balans mellan drifter. Dessa element är centrala för att främja en god mental hälsa.
Skolan kan effektivt bidra till att minska psykisk ohälsa bland elever genom att skapa en validerande och trygg miljö samt erbjuda psykologiskt stöd via elevhälsan.
För att minska psykisk ohälsa bland unga är det viktigt att implementera tidiga insatser med fokus på stöd, behandling och färdighetsträning, skapa stabila hemmiljöer samt främja stödjande skolmiljöer.
👉Utforska våra utbildningar och få tillgång till hjärninformerade verktyg och strategier för att skapa trygga och validerande miljöer för barn och unga.
Tyckte du om artikeln? Sprid den vidare
© www.ungahjärnan.se 2024 I Cookie Policy I Användarvillkor I Personuppgiftspolicy
