.png?etag=%2296611-671fca7c%22&sourceContentType=image%2Fpng&ignoreAspectRatio&resize=884%2B884&extract=0%2B0%2B884%2B432 "Asperger och den unga hjärnan: lär dig mer om hur du stöttar barn med aspberger")
Känslor är som hjärnans inre kompass – de guidar oss genom livets alla utmaningar och glädjeämnen. Men hur skapas de, och varför spelar de en så avgörande roll i hur vi agerar och relaterar till andra? I den här artikeln får du en inblick i känslornas värld, från hur de formas i hjärnan till hur de påverkar vårt vardagliga beteende och relationen med barn och unga.
Känslor skapas genom hjärnans förväntningar, som bygger både på våra tidigare erfarenheter och vad vi upplever just nu. Det betyder att känslor formas och anpassas ständigt.
Emotionell granularitet, förmågan att känna igen och sätta ord på sina känslor, är viktig för att kunna reglera känslor och må bra psykiskt – särskilt hos barn och unga.
Att förstå kopplingen mellan känslor och psykisk ohälsa, som används i diagnosverktyget DSM-5, är avgörande för att kunna hantera känslor och stötta olika psykiska tillstånd.
Ny forskning visar att känslor inte bara dyker upp som direkta svar på det som händer. De är resultatet av hjärnans sätt att förutsäga och förbereda oss för vad som kan komma, baserat på våra tidigare erfarenheter och vad vi upplever just nu. Man kan tänka på känslor som hjärnans sätt att snabbt ge oss signaler om hur vi bäst ska agera.
Vi kan känna många olika känslor, anpassade till vad som behövs i olika situationer. Vissa känslor är starka och tydliga, medan andra är svagare och mer svårtolkade. De bygger på en massa processer i hjärnan som samarbetar för att skapa känslan vi upplever, och de kan vara svåra att sätta ord på.
Ett bra exempel är rädsla: den gör oss extra vaksamma och gör att vi ibland vill undvika situationer som kan vara farliga, för att skydda oss själva.
Känslor ger oss alltså viktig information om vår omgivning och hjälper oss att välja hur vi ska agera i olika situationer. De spelar en stor roll i vårt beteende och hjälper oss att navigera genom livet, baserat på vad hjärnan tror ska hända framöver.
Dr. Lisa Feldman Barrett är en forskare som blivit känd för sitt banbrytande arbete kring känslor och hur de skapas. Hon beskriver känslor som något vi själva skapar genom att tolka våra inre upplevelser och kroppens signaler. Våra känslor formas hela tiden genom det vi upplever och anpassas efter vad vi tror ska hända i framtiden.
Till exempel: Om vi går på en skogsstig och tror att vi ska stöta på en orm, kanske vår hjärna skapar känslan rädsla eftersom vi förväntar oss fara. Men om vi gillar ormar kan vi istället känna nyfikenhet. På så sätt påverkas våra känslor av våra förväntningar och tidigare erfarenheter.
Detta betyder att vi har mer kontroll över våra känslor än vad man tidigare trott, eftersom vi påverkar dem genom hur vi tänker och vad vi lärt oss. Dr. Barrett menar att känslor inte är något vi föds med, utan något vi lär oss. Om vi växer upp med tillit till vår omgivning, kommer vi att skapa helt andra känslor än om vi har lärt oss att världen är farlig.
Traditionellt har man sett grundkänslor som medfödda och universella, alltså något alla människor uttrycker på samma sätt, och till och med något som syns hos spädbarn. Men den här synen är idag föråldrad enligt ny forskning. Dr. Lisa Feldman Barrett har visat att känslor inte är förutbestämda, utan istället skapas av hjärnan i realtid. Hennes forskning har verkligen utmanat den gamla tanken om att känslor är biologiskt fasta.
Den moderna synen på känslor är alltså att de är flexibla och kan anpassas till våra egna erfarenheter och förväntningar.
När vi förstår denna nya bild av känslor – från något fast till något formbart – får vi bättre möjligheter att hantera våra egna och andras känslor. Det här synsättet gör pedagogik och terapi mer effektiva, eftersom vi lär oss att hjärnan är med och skapar känslorna aktivt. Det främjar också ett "growth mindset," där vi ser känslor som processer vi kan påverka med våra tankar och upplevelser, snarare än bara som automatiska reaktioner.
Känslor fungerar som en slags inre kompass. De visar vad vi behöver och kan hjälpa oss att se varningar om något inte känns rätt. De ger oss värdefull information som kan påverka hur vi väljer att agera i olika situationer. Våra förväntningar spelar också in – de kan påverka hur vi upplever det som händer. Om något går som vi hoppats känns det som en vinst, men om det inte gör det kan det kännas som en förlust.
Exempel: Tänk dig att du ser fram emot en kväll med vänner och har en bild av hur kul ni ska ha. Men när du väl är där är stämningen inte som du tänkt dig – kanske är folk trötta eller distraherade. Eftersom dina förväntningar var höga, känner du dig kanske besviken, som att du ”förlorat” något. Känslan av besvikelse signalerar att det blev en krock mellan vad du hoppades på och vad som faktiskt hände.
Kroppsspråk och ansiktsuttryck ger oss viktig information om andras känslor, vilket gör att vi kan förstå varandra bättre. Den här typen av kommunikation, som inte behöver ord, är jätteviktig för att bygga relationer och känna samhörighet. När vi kan uttrycka våra känslor tydligt blir det lättare att ha goda relationer och förstå varandra.
Att förstå sina egna känslor är också en viktig del av att kunna hantera dem, särskilt för personer med neuropsykiatriska diagnoser. Om vi lär oss att känna igen och hantera känslor på ett bra sätt, kan vi minska risken för psykisk ohälsa. Barn som får lära sig om känslor och hur man tar hand om sin psykiska hälsa mår ofta bättre och har en lägre risk att få psykiska problem senare.
Emotionell granularitet handlar om att kunna känna och beskriva sina känslor på ett noggrant och tydligt sätt. För barn och unga är det en viktig färdighet som hjälper dem att förstå sina känslor och uttrycka dem mer specifikt, vilket är bra för deras känslomässiga utveckling. De som är bra på detta har ofta ett rikt "känslo-ordförråd" som hjälper dem att både hantera sina egna känslor och kommunicera bättre med andra.
Forskning visar att barn och unga som kan beskriva sina känslor mer exakt ofta är bättre på att hantera starka känslor. Detta leder till att de mår bättre psykiskt och har mindre risk för känslomässiga problem.
Övningar som mindfulness och träning i känslomässig intelligens är bra sätt att utveckla denna förmåga hos barn och unga.
Exempel på känsloreglering hos barn och unga
Att förstå sina egna och andras känslor är jätteviktigt för barn och ungas utveckling och välmående. Denna förmåga gör dem tryggare och bättre på att umgås med andra. Vi kan hjälpa dem genom att bena ut vad de själva tycker att de upplever och ställa frågor som:
Hur stark var känslan på en skala från 1 till 10?
Vilket ord beskriver känslan bäst? Var det mer irritation eller ilska?
Var kände du känslan i kroppen? Hjälper det dig att förstå den bättre?
Vi på Ungahjärnan.se har under lång tid tagit fram olika verktyg och arbetssätt för att enkelt och effektivt hjälpa barn och unga att förstå, sätta ord på och bättre hantera sina känslor. Att reflektera över känslor tillsammans med barn och unga kan vara utmanande men jag upplever att det är otroligt berikande och vi ser att det ger i effekt i form av exempelvis högre grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Circumplexmodellen av affekt, skapad av James Russell, är ett verktyg för att förstå och beskriva känslor genom att se på hur behagliga (positiva eller negativa) och hur intensiva (hög eller låg energi) de är. Modellen delar in känslor i fyra fält baserat på dessa två faktorer. Det hjälper barn att tydligt se skillnader mellan olika känslor och förstå hur de påverkar dem.
Till exempel: Känslor som spänning eller eufori är både positiva och energirika. Känslor som slöhet eller apati är å andra sidan både negativa och lågenergiska. Genom att använda modellen kan barn bättre förstå sina känslor och hur de varierar i intensitet och behag.
Övning för barn och unga: Rita en cirkel med fyra fält (som ett kors) och märk varje fält:
Positiva och energirika känslor (hög behaglighet, hög energi).
Positiva men lugna känslor (hög behaglighet, låg energi).
Negativa och intensiva känslor (låg behaglighet, hög energi).
Negativa och lugna känslor (låg behaglighet, låg energi).
Be sedan barnet att välja en känsla, kanske från sin dag eller en särskild situation. Be dem fundera på om känslan var positiv eller negativ, och om den var energifylld eller lugn. Sedan får de placera känslan i rätt fält.
Att förstå och kunna hantera sina känslor är en nyckel för god psykisk hälsa och kan förklara varför psykisk ohälsa uppstår. Nästan alla diagnoser inom psykisk ohälsa, enligt DSM-5, är på något sätt kopplade till svårigheter med känslor och hur vi hanterar dem.
James Gross, en forskare inom känslor, har visat att problem med att reglera känslor – det som kallas känslodysreglering – kan vara en stor orsak till psykiska besvär. Det handlar om att vi ibland saknar rätt sätt att hantera svåra känslor, vilket leder till att de istället växer och blir överväldigande.
Att reglera sina känslor innebär att hitta sätt att lugna ner sig när man är arg, minska oro eller hitta glädje i stunder av nedstämdhet. Det kan ske genom både positiva (anpassningsbara) och negativa (mindre hjälpsamma) strategier. Exempelvis kan att prata med vänner eller använda andningstekniker vara positiva strategier, medan att undvika sina känslor helt kan leda till problem.
Genom att förstå hur känslor och olika sätt att hantera dem fungerar kan vi också bli bättre på att stötta personer med flera diagnoser och förbättra deras psykiska välmående. Det visar på hur viktig känsloreglering är både för att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Den förutseende hjärnan är central för hur vi skapar och upplever känslor. Genom att förutsäga vad som sannolikt kommer att hända, använder hjärnan tidigare erfarenheter och aktuella intryck för att skapa känslomässiga responser i realtid. Detta innebär att hjärnan inte bara reagerar på nuvarande händelser, utan förbereder oss emotionellt för vad vi tror kan hända – alltså som en slags inre kompass.
Våra personliga förväntningar, önskningar och kulturella normer spelar alla en stor roll i hur känslorna formas. Om vi förväntar oss något positivt kan vi känna glädje, medan negativa förväntningar kan skapa oro. Hjärnan anpassar våra känslor utifrån vad vi förutser och hjälper oss att reagera på ett sätt som passar situationen.
Genom att förstå dessa processer blir vi bättre rustade att hantera våra känslor och förbereda oss för kommande utmaningar. Att veta hur hjärnan använder förväntningar för att skapa känslor hjälper oss också att stödja barn och unga i deras känsloreglering. När vi lär dem att sätta ord på sina känslor och förstå hur dessa känslor påverkas av deras egna tankar och förväntningar, ger vi dem verktyg att navigera sitt emotionella landskap med trygghet.
Genom att förstå hur hjärnan skapar och reglerar känslor, kan vi bättre navigera våra egna emotionella landskap och stötta barn och unga i deras utveckling. Känslor är inte bara reaktioner på händelser utan komplexa konstruktioner skapade av hjärnan baserat på tidigare erfarenheter och förväntningar. Den moderna forskningen utmanar traditionella synsätt och erbjuder nya insikter i hur vi kan hantera våra känslor på ett mer effektivt sätt.
Vi har också diskuterat specifika modeller som Russels Circumplex-modell och koncept som emotionell granularitet, vilka alla bidrar till en djupare förståelse av känslor och deras funktioner. Genom att tillämpa dessa insikter i praktiken kan vi förbättra vår emotionella hälsa och skapa mer meningsfulla och empatiska relationer. Låt oss använda denna kunskap för att växa och utvecklas emotionellt.
Emotionell granularitet är förmågan att noggrant uppfatta och beskriva sina känslor med ett detaljerat och nyanserat vokabulär. Denna kompetens förbättrar både personlig emotionell reglering och social kommunikation.
Hjärnan formar känslor genom att göra förutsägelser baserade på tidigare erfarenheter och den aktuella kontexten, vilket visar att känslor är resultatet av en dynamisk bearbetning av information snarare än automatiska reaktioner.
Russels Circumplex-modell av känslor klassificerar känslor i fyra kvadranter utifrån behaglighet och aktiveringsnivå, vilket gör det möjligt att tydligt identifiera och särskilja olika emotionella tillstånd. Modellen underlättar förståelsen av komplexiteten i känslomässiga upplevelser.
Korrekt förståelse av känslor är avgörande för psykiatriska diagnoser eftersom det underlättar effektiv känsloreglering och bidrar till att identifiera emotionell dysreglering, vilken är kopplad till flera psykiska problem. Detta kan leda till bättre diagnostik och behandling.
Barn och unga kan förbättra sin känsloreglering genom att delta i utbildningar som erbjuder metoder som KBT och DBT, vilket ger dem praktiska verktyg för att förstå och hantera sina känslor effektivt. Att lära sig dessa strategier kan leda till en mer konstruktiv hantering av känslor.
👉Utforska våra utbildningar och få tillgång till hjärninformerade verktyg och strategier för att skapa trygga och validerande miljöer för barn och unga.
Tyckte du om artikeln? Sprid den vidare
© www.ungahjärnan.se 2024 I Cookie Policy I Användarvillkor I Personuppgiftspolicy
